Semesterplanering pågår. Hos de flesta väcker det angenäma förväntningar. Men för en del är blotta antydan om ledighet stressande. Om du är i mysläget – bra. Känner du paniken över att vara borta från jobbet komma krypande, läs vidare. För de flesta är det skönt att planera sommarsemestern. Det blir en tid att drömma sig bort ett ögonblick, till hängmattor och sandstränder. För andra känns en frånvaro på fyra veckor eller mer näst intill omöjlig. Vem ska hålla ställningarna? Vem ska jobba undan högarna som ständigt fylls på? Och, framför allt, hur ska man hinna med alla deadlines på den knappa tid som är kvar?
Är du stressad inför semestern?
Stress på jobbet är ett allvarligt problem. Det är också ett utbrett fenomen, trots att Arbetsmiljöverket förbjuder ohälsosam arbetsbelastning.
Till den som har alltför många arbetsuppgifter och en arbetstid som inte räcker till finns bara ett råd: sätt gränser. För dig själv och gentemot chefen. Det är förstås lättare att säga än att förverkliga. Men i långa loppet finns inga alternativ. Om din arbetsbelastning är så hög att du känner att du inte kan ta semester är det definitivt dags att ta det på allvar.
Semestern har ett högre syfte än resor och paraplydrinkar
Under semestern behöver du lugn och ro. Den ska vara en ordentlig paus från arbetet. Det här begrep man redan när den första semesterlagen kom. ”Det måste anses vara nödvändigt för arbetstagarnas hälsa, både i kroppsligt och andligt avseende, att de varje år erhölle fullständig vila under viss tid.” skrev 1936 års semestersakkunniga i sitt betänkande som ledde fram till vår första semesterlag.
På den tiden var man bara ledig på söndagar, vilket inte kunde anses vara tillräckligt för att ”bevara hälsa och arbetskrafter”. Nej det som behövdes var en sammanhängande ledighet ”varunder man helt kan avkoppla från de eljest förekommande arbetsuppgifterna”.
”En befattningshavare, som är utvilad och har arbetsglädje, förrättar ett bättre arbete än den, som aldrig får tillfälle att koppla av från det dagligt enahanda.”
De sakkunniga påpekade att reformen även gynnade arbetsgivarna: ”En befattningshavare, som är utvilad och har arbetsglädje, förrättar ett bättre arbete än den, som aldrig får tillfälle att koppla av från det dagligt enahanda.” skrev man. Det kan vara värt att påpeka för chefen.
Så här skapar du förutsättningar för en vilsam semester
Sätt en gräns: ”min arbetstid slutar här och därefter är det helt ledig semester”.
Var tydlig gentemot chefen och kollegor vad som inte kommer att vara klart när semestern börjar.
Slå på autosvar några dagar innan du går på semester. På så vis är det ingen som mejlar dig arbetsuppgifter i sista minuten.
Ta inte med laptop och jobbmobilen på semestern om du vet att du har svårt att låta bli att kolla mejl eller missade samtal.
Intala dig själv att chefen och arbetsplatsen har mer nytta av dig om du kommer tillbaka utvilad från semestern än om du kommer tillbaka lika stressad som förut.
När semesterlagen kom 1938 gav Svenska turistföreningen ut skriften ”Tolv dagars semester” där man kan läsa följande uppmaning:
”Låt oss göra semestern trevlig men även nyttig, den skall ge nöje men även vila, den skall framförallt åstadkomma en smula förbättring av kropp och själ. Det känns underbart att ta itu med arbetet igen om kroppen är utvilad och själen fylld av nya intryck! Det beror bara på oss själva, om semestern skall ge något bestående. Var och en kan försöka!”